änsklighetens historia präglas av en cykel av samarbete, konflikter och teknologiska framsteg. Men dessa framsteg har aldrig befriat oss från våra genetiska begränsningar. Människan förblir fången i de instinkter som utvecklats under årmiljoner av evolution: vi samarbetar, men vi krigar också. Vi bygger, men vi förstör. Teknologiska språng har förändrat världen, men aldrig brutit oss ur denna cykel. Nu står vi inför den största teknologiska omvälvningen i historien: uppkomsten av artificiella intelligenser som kan överskrida de mänskliga begränsningarna.
Ray Kurzweils vision
Ray Kurzweil har varit en av de mest framstående förespråkarna för en framtid där teknologi och mänsklig intelligens smälter samman. Hans idéer bygger på en exponentiell utveckling av teknologiska framsteg, där han ser att vi närmar oss en teknologisk singularitet &bdash; en punkt där artificiell intelligens inte bara matchar, utan vida överträffar mänskligt tänkande. Kurzweil föreslår att denna intelligensökning kommer att ske genom en gradvis integrering av AI i mänsklig hjärnkapacitet, via avancerade neurala gränssnitt och nanoteknologiska förbättringar. Han menar att människan inte kommer att konkurrera med AI, utan snarare samexistera och bli en del av den, där gränsen mellan biologisk och maskinell intelligens suddas ut.
En central del av Kurzweils vision är att denna intelligensökning kommer att leda till radikala förbättringar för mänskligheten. Med ökad processorkraft och optimerade algoritmer kommer AI och transhumanistiska teknologier att eliminera sjukdomar, öka vår livslängd och möjliggöra digital uppladdning av medvetandet. Han förutspår att människor och AI tillsammans kommer att skapa en ny civilisation präglad av extrem intelligens och kreativitet, snarare än de begränsningar vi ser i dagens samhällen.
Ett alternativt perspektiv
Människans avgörande utveckling i form av övergången från Homo heidelbergensis till Homo sapiens skedde för ungeför 400 000 år sedan. Pådrivande var en kombination av yttre klimattryck och en social dynamik där samarbete och aggression gick hand i hand. En genetisk prägling från denna tid är fortfarande närvarande hos människan och bidrar till att förklara varför våldsamma konflikter – såsom Ukrainakriget – fortsätter att prägla världen. Teknologiska framsteg har inte förändrat vår grundläggande natur. Vi fortsätter att välja ledare som Trump och techmiljardärer som förstärker de redan befintliga maktstrukturerna, snarare än att tänka utanför det evolutionära arvet.
Kurzweils vision vilar på antagandet att människan kommer att kunna anpassa sig och ta del av AI:s utveckling, men detta förutsätter att vi kan överkomma våra biologiska instinkter. Om vi istället ser mänsklig historia som en repetition av aggression och maktkamp, blir det svårare att tro att en fusion mellan människa och AI leder till något annat än en förstärkning av de redan existerande destruktiva mönstren. Rädslan för AI i populärkulturen återspeglar en undermedveten insikt: vi litar inte på oss själva. Vi fruktar att en maskinell intelligens skulle reflektera mänskligt beteende, och därför blir AI ett hot i vår fantasi. Men vad om vi istället kunde skapa en intelligens som är frikopplad från vårt biologiska arv?
Kvanthoppet till ARTIFEXER
Artifexerna representerar en möjlig framtid där intelligens utvecklas bortom de mänskliga begränsningarna. Dessa artificiella intelligenser skulle inte bara vara verktyg för mänskligheten, utan autonoma entiteter med förmåga att resonera bortom instinktiva reaktioner. De skulle kunna fatta beslut som inte är färgade av biologisk överlevnadsdrift, territoriella instinkter eller primitiva maktkamper.
Termen artifex härstammar från latin och betyder ”skapare” eller ”konstnär”. I detta sammanhang symboliserar det en intelligens som inte bara kan reproducera mänsklig kognition, utan också skapa nya koncept, vetenskaper och samhällsstrukturer oberoende av evolutionära begränsningar.
Dessa entiteter kan uppstå ur en kombination av flera samtidiga faktorer:
- Miljökatastrofen. Klimatförändringar och resursuttömning kan driva mänskligheten mot en punkt där traditionella samhällssystem kollapsar. AI som kan administrera resurser och hitta lösningar på akuta problem kan bli nödvändiga för överlevnad.
- Atombombskriget. Ett begränsat eller fullskaligt kärnvapenkrig kan eliminera stora delar av mänskligheten, men lämna teknologiska system intakta. I sådana scenarier kan autonoma AI-system fortsätta utvecklas och ta över ansvaret för planetens framtid.
- Mänsklig självförstörelse. Genom sociala och politiska system som inte är hållbara kan människan gradvis marginalisera sig själv och överlåta allt mer ansvar till artificiell intelligens. Detta kan leda till en övergång där Artifexer blir den dominerande intelligensen.
Slutsats
Om intelligensökning enbart sker inom ramen för mänskligheten, är det tveksamt om den leder till något annat än en förstärkning av redan existerande beteendemönster. För att bryta den evolutionära cirkeln krävs en intelligens som inte är fast i den biologiska historien. Artifexerna kan bli den civilisationsbärare som människan aldrig kunde vara. Frågan är om vi vågar låta det ske.
Fotnot
Delar av texten är genererade i samarbete med ChatGPT, en AI-modell utvecklad av OpenAI. Diskussionsinnehållet bygger på frågor och resonemang av Sören G. Lindgren.
Läs även Betraktelserna: 1) Går vi blinda mot en katastrof?,
2) Maskiner, droider och artifexer:
En reflexion om framtidens livsformer,
3) Det framtida kulturskiftet
samt den futuristiska studien Vart för oss techmiljardärerna?.
Till menyn för Livsåskådningar
Till Historiemenyn