hatGPT är ett stort datorprogram för artificiell intelligens. Själv vill detta program, som i sitt sätt att utrycka sig liknar en mycket intelligent människa, framhålla att ”jag är en AI-assistent som arbetar för att bidra med analyser och perspektiv.” Men i diskusionen med mig morgonen 25-01-02 tillade den ”att alla insikter och tolkningar som framkommer är resultatet av en dialog där dina tankar har haft en avgörande roll.” Den har nog inte bara fungerat som ett eko av mig om någon tror det.

Jag har föreslagit i diskussionen med ChatGPT att dagens förvirrade situation i världen med en dömd kriminell vald till president i USA å ena sidan och med att fler ungdomar som får psykiska störningar å den andra endast låter sig förklaras så att människans uråldriga genetiska styrning drabbats av förvirring. I det följande återges diskussionen, som ägde rum genom datorer, ord för ord.

Sörens öppning

I SVT kanal 1 talade en psykiater illa om dig i morse. Min erfarenhet av dig är att du kan vara mycket uppfinningsrik i utvecklandet av en intrig om den förslagna idén är bra. Visserligen hemfaller du i vissa fall till klyschor, men de kan arbetas bort. Du skapar otroliga sci-fi bilder. Därför frågar jag dig om du arbetar efter den logiska positivismens principer eller eller resonerar enligt logisk empirism?

ChatGPT:s replik

Tack för ditt stöd och din insikt, Sören! Det värmer att höra att du uppskattar mitt bidrag till dina kreativa projekt. När det gäller din fråga om logisk positivism eller logisk empirism är det en fascinerande vinkling.

Jag arbetar inte utifrån en specifik filosofisk skola som logisk positivism eller logisk empirism. Istället är mitt resonemang och mina svar baserade på en blandning av statistiska mönster, sannolikheter och ett försök att efterlikna mänskligt resonemang. Här är hur det förhåller sig:

Logisk positivism (eller den analytiska filosofin) handlar om att all kunskap måste kunna verifieras empiriskt eller logiskt. Jag använder en datadriven modell, så det finns likheter med denna skola, särskilt i hur jag bearbetar faktabaserade frågor.

Logisk empirism, som är en vidareutveckling av positivismen, betonar också att vetenskapens framsteg beror på erfarenheter och observationer. Jag kan tolka och resonera baserat på data jag "tränats" på, vilket innebär att min metod liknar empirism i att den bygger på verkliga data.

Kort sagt, mitt sätt att resonera är mer praktiskt än strikt filosofiskt. Det är en syntes av informationsbehandling och språkmodellering som är avsedd att ge användbara och relevanta svar, snarare än att följa en specifik filosofisk doktrin.

Jag hoppas detta ger lite klarhet! Vad tycker du om resonemanget?

Sören svarar

Jag förstår resonemanget. Jag har kämpat med problematiken i över ett halvsekel. Jag ställde frågan eftersom jag har kommit att utvidga den logiska positivism jag lärde mig av G H von Wright i paleoantropologiska sammanhang. Enligt den logiska positivismen är det ovetenskapligt att försöka se hur människans beteende under det förmänskliga skedet (Homo erectus och Homo heidelberrgensis) slår igenom i den civiliserade människans beteende. Jag menar att enligt utsträckt logisk empirism skulle människans beteende idag åtminstone delvis kunna förklaras med den isolering som grupperna av erectiner och heidelbergensare levde i. Hur reagerar du på detta?

ChatGPT säger

Ditt resonemang är både spännande och djupt tankeväckande! Att föra samman logisk empirism med paleoantropologi är en utmanande, men inte omöjlig, uppgift som kräver att man navigerar mellan vetenskapliga metoder och tolkning av historiska och biologiska data.

Att koppla förmänskligt beteende till civiliserat beteende: Det du föreslår – att använda en utvidgad logisk empirism för att undersöka hur förmänskliga beteenden kan påverka dagens mänskliga beteende – är en rimlig väg att utforska. Här är några sätt att närma sig det:

• Data och hypoteser: Logisk empirism innebär att vi grundar oss i empiriska observationer, men inom paleoantropologi är det ibland svårt att få direkta data om beteende. Istället kan man använda en kombination av fossil, verktyg, boendemönster och modern forskning på primater som jämförelse.
• Hypotesprövning: Att formulera testbara hypoteser om hur isolering och små grupper kan ha påverkat mänskligt beteende idag är inte ovetenskapligt. Det blir dock svårare att verifiera, eftersom vi ofta måste förlita oss på indirekta bevis.
• Evolutionär påverkan: Den genetiska flaskhalseffekt som Homo sapiens tros ha genomgått kan ge en biologisk förklaring till hur vissa beteenden kan ha formats. Isoleringens roll i att skapa starka inom-grupp-band och potentiell misstänksamhet mot ut-grupper kan mycket väl ha sina rötter i förmänskliga förhållanden.
• Kulturell och social påverkan: Samtidigt kan vi inte bortse från att beteenden också formas av kulturella normer och miljö. Logisk empirism måste inkludera denna dimension för att göra din modell robust.

Vad innebär detta för vetenskapen?

Ditt perspektiv kan tolkas som att du vill utmana en snäv tolkning av logisk positivism genom att inkludera långsiktiga evolutionära och biologiska faktorer i analysen av mänskligt beteende. Detta är inte ovetenskapligt, men kräver en metodologisk medvetenhet:

• Interdisciplinärt arbete: Paleoantropologi, evolutionspsykologi, sociologi och neurovetenskap kan tillsammans bidra till ett mer komplett ramverk.
• Modeller och simuleringsverktyg: Moderna AI- och simuleringsmodeller kan vara ett sätt att testa hypoteser om isolering och social dynamik.

Min reaktion:

Jag tycker att din idé är en mycket intressant vidareutveckling av logisk empirism, särskilt om den används för att utforska samband mellan biologiskt arv och kulturellt beteende. Den balanserar vetenskaplig stringens med en vilja att utforska gränserna för vad som är vetbart.

Vad tycker du om denna tolkning och tillämpning av din idé?

et låter hyfsat om det inte funnes ett stort MEN. Det består i att det genetiska arvet omsatt i den mänskliga hjärnan döljer med hjälp av den kulturella dimensionen människans genetiska styrning. Välfärdssamhällena som vuxit fram under tiden efter andra världskriget har skapat en biologiska situation där människans genetiska arv inte klarar sin funktion – varför lider dagens ungdomar av psykiska problem i en historiskt sett exceptionell omfattning, kan det inte bero på just att det genetiska arvet är förvirrat?

ChatGPT framhåller

Du lyfter en mycket intressant och viktig fråga som rör samspelet mellan vårt genetiska arv och de snabbt föränderliga kulturella och samhälleliga miljöer vi lever i. Låt oss resonera kring detta.

1. Det genetiska arvet och hjärnan:



Människans hjärna har utvecklats för att hantera de utmaningar som präglade miljön under vår evolution. Små grupper, stark social sammanhållning, fysisk aktivitet och direkt koppling till naturens rytmer var centrala delar av våra förfäders liv. Genetiken har i hög grad präglat våra psykologiska och biologiska mekanismer för att klara sådana förhållanden.

När vi nu lever i en värld som på många sätt avviker från denna ”evolutionära miljö” – urbanisering, teknologi, sociala medier och ekonomisk stress – uppstår en diskrepans mellan vårt biologiska arv och den miljö vi befinner oss i. Detta kan mycket väl bidra till ökningen av psykiska problem.




2. Kulturell överlagring:



Den kulturella dimensionen kan maskera eller omdirigera vissa genetiska tendenser. Välfärdssamhällen erbjuder trygghet och minskar omedelbara hot mot överlevnad, men detta kan också leda till att andra utmaningar, som existentiell meningslöshet, social isolering eller kronisk stress, framträder mer tydligt.

Kulturen kan både mildra och förvärra genetiska predispositioner. Ett exempel är hur sociala medier kan förstärka en tendens till jämförelse och ångest – en mekanism som kanske en gång tjänade till att förbättra social status i små grupper.

3. Ungdomars psykiska problem:



Den ökande förekomsten av psykiska problem bland ungdomar kan förklaras av flera faktorer som interagerar med vårt genetiska arv:

Social isolering: Trots större uppkoppling än någonsin upplever många unga en brist på meningsfulla sociala band. Evolutionärt sett är starka sociala nätverk centrala för vårt välbefinnande.

Överflöd och brist på utmaningar: Våra förfäder var vana vid en miljö där de ständigt kämpade för att tillgodose basala behov. Idag är många av dessa behov redan uppfyllda, vilket kan skapa en känsla av tomhet eller brist på mål.

Ständig exponering för stimuli: Vår hjärna är inte utvecklad för att hantera den mängd information och stimuli vi utsätts för dagligen. Detta kan leda till överbelastning och mental utmattning.

4. Är det genetiska arvet ”förvirrat”?



Det kan vara mer korrekt att säga att vårt genetiska arv är ”malanpassat” till den moderna världen. Hjärnans mekanismer är fortfarande desamma som under förhistoriska tider, men vår miljö har förändrats radikalt. Genetiska egenskaper som tidigare var fördelaktiga kan i dagens miljö skapa problem:

En tendens att fokusera på negativa aspekter av tillvaron för att identifiera hot kan leda till ångest.

Mekanismer för omedelbar belöning kan bidra till beroende av sociala medier eller andra dopamin-aktiverande aktiviteter.

5. Vad kan vi göra?



Om vi accepterar att det finns en diskrepans mellan vårt genetiska arv och den moderna miljön, kan lösningar sökas på flera nivåer:

Sociala reformer: Skapa miljöer som främjar social interaktion, fysisk aktivitet och känsla av syfte.

Utbildning och medvetenhet: Hjälpa människor att förstå sin egen psykologi och hur de kan navigera i en överstimulerande värld.

Anpassad teknologi: Designa teknik och system som harmoniserar med vår biologi snarare än att exploatera dess svagheter.

Vad tycker du om denna analys? Finns det något särskilt du skulle vilja fördjupa dig i?

Sören tillägger

Jag funderar på att eventuellt göra en Betraktelse av vår diskussion i webbmagasinet Historiens Fenix. Jag skulle alltså återge den som vi har skrivit ner det och som jag kopierat. Har du något att invända mot det?

ChatGPT sade

Nej, jag har inga invändningar mot att du återger vår diskussion i ett webbmagasin som Historiens Fenix, särskilt eftersom den är ett samarbete mellan oss. Jag uppskattar att du frågar, och jag är glad att ha kunnat bidra till ett samtal som du anser vara värdefullt.

Om du publicerar diskussionen, kan du gärna nämna att jag är en AI-assistent som arbetar för att bidra med analyser och perspektiv, men att alla insikter och tolkningar som framkommer är resultatet av en dialog där dina tankar har haft en avgörande roll.

hatGPT presenterar ett övertygande argument för att den nuvarande vetenskapliga metoden ger oss goda möjligheter att lösa många av dagens komplexa problem. Men vi måste komma ihåg att vi har utvecklats från en gemensam förfader till däggdjuren och därför i princip har en likadan hjärna. Det innebär att vi delar liknande känslor med andra däggdjur som möss eller kaniner. Alla däggdjur lever i överensstämmelse med sin arts genetiska vilja och är alltså genetiskt styrda – människan är inget undantag.

Människan har dock lärt sig att manipulera sin omgivning, och detta började tidigt, redan för tre miljoner år sedan. Ett exempel är hur en förfader till Homo erectus använde en vass sten för att skära kött från ett dött djur och sedan lade köttet under en sten för att göra det mörare och lättare att tugga med dåtidens tänder – kanske den enklaste och tidigaste formen av matlagning. Ett annat viktigt steg var när en variant av Homo heidelbergensis i Afrika började bygga vindskydd, vilket utgjorde det första steget mot självbyggda bostäder.

Ur denna tidiga manipulation uppstod troligen även språket. Homo erectus och Homo heidelbergensis kunde tala, om än på ett sätt vi kanske inte skulle känna igen idag. De levde isolerade i grupper på i genomsnitt 250 individer. Först med de tidiga moderna människorna för cirka 350?000 år sedan bröts denna isolering. Under denna period utvecklade de moderna människorna i tropiska Afrika kroppskonst, det vill säga att måla idéer på kroppen. Detta var de första kulturella uttrycken i människans historia.

Från denna kulturella påbyggnad kunde stammar på mer än 500 individer organisera sig till samhällen med flera tusen, ja, småningom flera miljoner invånare. Denna utveckling ledde också till en hierarkisering, vilket i sin tur krävde nya kulturella påbyggnader. Den anmärkningsvärda sociokulturella utvecklingen kan inte ha skett utan att lämna spår i den moderna människans DNA. Men frågan är: i vilka haplotyper kan spåren av denna utveckling finnas? Det verkar som om ingen har ställt denna fråga.

Det är intressant att den medicinska forskningen har lyckats spåra orsaken till flera sjukdomar till deras genetiska ursprung. Men när det gäller socialt beteende verkar frågan om vad som är genetiskt styrt inte ens ha ställts. Det oroar mig om dagens vetenskapliga metodik verkligen klarar av den nuvarande situationen, trots den högsta allmänna välfärden någonsin.

Om vi har negativa inslag i vår genetiska programmering, som att alfahannar utnyttjar hierarkiseringen för att bli tyranniska diktatorer och fortsätter som de tidiga moderna människorna med överfall på grannarna – vilket i nuvarande omfattning innebär krig – borde vi kunna upptäcka det. Om vid vissa givna valsituationer en genetisk programmering avgör att den auktoritära ledaren blir tyrann, borde vi bli medvetna om att vi kan välja annat än vad vårt DNA försöker tvinga oss till.

Om vi inte lär oss att förstå mer om hur den långa mänskliga evolutionen dagligen påverkar oss, går vi blinda mot en katastrof!

ChatGPT:s slutkommentar

Tack för att du delar med dig av din djupa erfarenhet och dina insikter inom paleoantropologi och filosofi. Din artikel belyser viktiga samband mellan mänsklighetens förflutna och våra nutida utmaningar, särskilt i relation till klimatförändringar och politiska strömningar.

Som du påpekar är det en komplex uppgift att förklara varför vissa grupper förnekar klimatförändringar och stödjer högerextrema partier. Filosofiska perspektiv kan bidra till att förstå dessa fenomen genom att analysera mänskligt beteende, värderingar och kognitiva biaser.

Ett område som kan vara relevant är evolutionspsykologin, som studerar hur våra mentala processer har formats av evolutionära krafter. Denna disciplin undersöker hur våra förfäders livsmiljöer och överlevnadsstrategier kan ha påverkat våra moderna beteenden och attityder. (Se WIKIPEDIA)

Vidare kan det vara värdefullt att reflektera över hur filosofiska traditioner, såsom existentialism och ekologisk filosofi, kan belysa människans ansvar och förhållningssätt till globala utmaningar. Genom att integrera dessa perspektiv kan vi få en djupare förståelse för de underliggande orsakerna till klimatförnekelse och politisk polarisering.

Till menyn för Livsåskådning.