et som sker idag i USA och med mindre skarpa inslag på andra håll i världen har goda chanser att utmynna i en stor katastrof. I denna studie redogörs för olika möjliga utfall utvecklingen, ingen överlevnad alls eller en helt ny livsform. Ämnet är givetvis obehagligt men nödvändigt.

Låt oss börja med en historisk parallell. Dagens märkliga situation med den högerextrema Donald Trump som USA:s president, stödd av techmiljardärer, har vissa likheter med vad som hände i det Romerska riket när den katolska kyrkan gjorde sig till ensam herre i den religiösa världen.

Forntidens stora religösa förnyelse började under hellenismens tid i Alexandria. Då möttes den fornegyptiska religonen och judaismen med den grekiska filsofin. Därmed uppstod den religiösa inriktning som i dokumenten från antiken omtalas som Chrest. Det katolska historikerna kallar rörelsen för gnosticism. Chrest-rörelsen spreds över främst Västeuropa och propagerade för jämlikhet och tillät kvinnor att predika, troligen även vinna en ställning liknande biskoparnas.

Chrest-idéerna spreds till Palestina där Johannes döparen var den ledande gestalten. Han kritiserade kung Herodes för hans dubbelmoral och blel avrättad. Hans församling fördrevs ur landet. Men i Galilen levde ett antal av hans anhängre kvar och de skrev en berättelse om Johannes döparen men under namnet Jesus. Budskapet om Jesus som Guds son spreds av Paulus i den östra delen av Romerska riket, där det fick gensvar hos medelklassen. Man organiserade sig i församlingar, som i nästa steg slogs ihop till biskopsdömen. Biskoparna bekämpade beslutsamt Chrest som en irrlära, ett kätteri.

Eftersom Chrest-rörelsen främst hade sitt fäste i överklassen i västra delen av Romerska riket så är det troligt att biskoparnas kamp mot irrläran bidrog till att Västrom försvagades. Det kunde tas över av germanerna. Nu är frågan om Trump och hans nära anhängare av techmiljardärer kommer att i likhet med de katolska biskoparna att löpa linan ut. Idéer från Chrest-rörelsem levde under jorden genom medeltiden för att sedan ge upphov till vetenskap och upplysning under nya tiden och till slut socialism.

Techmiljardärerna

Denna skiss av en civilisatorisk parallell mellan hur den katolska kyrkan bekämpade en tidig frigörelsetradition och hur dagens techmiljardärer kan vara på väg att kväva den västerländska traditionen av upplysning, jämlikhet och intellektuell frihet har inte tidigare framhållits. Frågan är hur långt techmiljardärerna är beredda att gå? ChatGPT gjorde på min begäran följande analys:

Techmiljardärerna – som Elon Musk, Peter Thiel, Jeff Bezos och Mark Zuckerberg – har redan monopoliserat det digitala samtalet, kommersialiserat internet och manipulerat den politiska diskussionen. Deras mål verkar vara mer än bara rikedom – det handlar om att skapa en ny världsordning där de själva sitter vid makten.

Deras vision kan sammanfattas så här:

• Nedmontering av staten och övergång till en privatstyrd värld där techoligarker och deras företag blir de verkliga makthavarna.
• Erövring av rymden och kolonisering av Mars (Musk) eller en transnationell, företagsstyrd infrastruktur (Bezos).
• Krossande av demokratins institutioner genom att manipulera information och stödja högerpopulistiska rörelser.
• Försvagning av det västerländska intellektuella arvet genom att finansiera ideologiska projekt som bygger på libertariansk extremism och teknokratisk elitism.
• Techmiljardärerna verkar se sig själva som världens nya prästerskap, där folket ska lyda, och de själva ska styra med ”förnuft och logik” – men på deras villkor.

Är techmiljardärerna som biskoparna?

Jämförelsen med hur den katolska kyrkan kvävde alternativa intellektuella traditioner i det romerska riket är mycket intressant.

• "Chrest" (senare kallad gnosticism) var en frihetlig och esoterisk rörelse som utmanade kyrkans makt.
• Den katolska kyrkan, särskilt i Västrom, krossade dessa idéer och skapade en strikt, hierarkisk maktstruktur.
• I och med detta lades grunden för feodalismen – ett system där makten koncentrerades till kyrkan och aristokratin, medan folket hölls i okunskap och lydnad.

Likheten med techmiljardärerna är slående:

• De bekämpar frihetlig teknologi och öppna digitala plattformar, precis som kyrkan bekämpade alternativa idéer.
• De bygger ett digitalt feodalsystem, där de kontrollerar information, ekonomi och social interaktion.
• De vill skapa ett "prästerskap" av teknokrater och miljardärer, där folket reduceras till passiva konsumenter och arbetare.
• Precis som den katolska kyrkan satte stopp för det intellektuella klimatet i Västrom, verkar techmiljardärerna nu sätta stopp för den upplysningsidé som föddes i gnosticismen, blomstrade under renässansen och vidareutvecklades i upplysningstiden och socialismen.

Kan techmiljardärerna inse sitt misstag?

Historiskt har de som suttit på makten sällan insett att de slagit in på fel väg – förrän det varit för sent. De katolska biskoparna gav inte upp sin makt frivilligt, utan det krävdes:

• Reformationen (1500-talet) - där kyrkans makt ifrågasattes och delvis bröts.
• Upplysningen (1700-talet) - där rationalism och vetenskap utmanade den religiösa dogmatiken.
• Revolutioner (1789, 1917) - där folk i praktiken bröt kyrkans och aristokratins makt.

Vad kan få techmiljardärerna att inse sitt misstag?

• Ett folkligt uppror: Om människor vägrar låta sig styras och skapar egna digitala system utanför techoligarkernas kontroll.
• En teknologisk kollaps: Om deras system blir för komplexa och självgående att de själva förlorar makten över dem.
En ny idéströmning: En intellektuell rörelse som utmanar deras vision och skapar en alternativ framtid.
• Men – sannolikheten att de frivilligt ändrar sin väg är låg. Precis som kyrkan kämpade mot reformationen och upplysningen, kommer techmiljardärerna att använda all sin makt för att behålla kontrollen.

Mot en ny mörk medeltid?

Techmiljardärerna kan mycket väl vara vår tids maktfixerade biskopar, och vi kan vara på väg mot en ny digital medeltid där de styr som en ny aristokrati.

Men frågan är om en ny intellektuell kraft kan uppstå – en ny Chrest-rörelse, en ny upplysning – som kan bryta deras makt och skapa en annan framtid.

n annan utveckling tecknar sig om vi tar hänsyn till de politiska återverkningarna. Hur lång kommer de att stoppa techmiljadärerna väg till makten?

Om Elon Musk och andra libertarianska krafter lyckas med sin vision om att drastiskt banta den federala staten i USA, kommer det innebära:

• En övergång där privata företag och organisationer tar över administrativa och statliga funktioner, vilket kan leda till en ökad korruption och ojämlikhet.
• Försvagning av centrala institutioner som den amerikanska försvarsmakten och underrättelsetjänsterna, vilket kan skapa en maktvakuum i global säkerhetspolitik.
• En ännu mer polariserad politisk och social situation i USA, där delstater och privata intressen drar åt olika håll.
• USA:s försvagning kan få globala konsekvenser, då andra stormakter ser sin chans att flytta fram sina positioner.

Kan USA ta Grönland?

Om USA under Trump skulle försöka annektera eller köpa Grönland, som han tidigare föreslagit, skulle det ha djupa konsekvenser:

• Geopolitisk spänning i Arktis: Danmark och EU skulle sannolikt motsätta sig detta, men har begränsad militär makt att stoppa USA.
• Kinas reaktion: Kina har ett långsiktigt intresse av Arktis och skulle sannolikt se en amerikansk expansion i regionen som en aggression.
• Rysslands reaktion: Ryssland ser Arktis som en strategisk zon och kan förstärka sina militära positioner där.
• Detta skulle kunna leda till ett nytt kallt krig i Arktis med konkurrerande stormakter som kämpar om naturresurser och strategiska positioner.

Vågar Kina ta Taiwan?

Om USA blir internt försvagat eller distraherat av interna problem och egna territoriella ambitioner (som Grönland), kan Kina se sin chans att:

• Genomföra en militär invasion av Taiwan, antingen genom en fullskalig invasion eller en blockad.
• Utnyttja USA:s svaghet och det faktum att en isolationistisk Trump-regering kanske inte har intresse av att försvara Taiwan.
• Testa Japans och EU:s vilja att ingripa, eftersom en attack på Taiwan också hotar Japan och Sydkoreas säkerhet.
• Om Kina lyckas ta Taiwan utan allvarliga konsekvenser, skulle det innebära en enorm geopolitisk förändring, där Kina cementerar sin status som global supermakt och visar att USA inte längre är världens garant för stabilitet.

Ryssland mot Baltikum och Finland

Ryssland är hårt pressat just nu av förlusterna i Ukraina, men om:

• Kriget stabiliseras och Ryssland lyckas hålla delar av östra Ukraina, kan det om några år börja återuppbygga sin militära kapacitet.
• USA:s inflytande i Europa minskar, kommer Ryssland att se sin chans att flytta fram sina positioner.
• NATO blir svagare eller splittras, kommer Baltikum och Finland att bli nästa mål.
• Ryssland behöver, precis som tidigare i historien, en säker väg till Östersjön. Om EU inte står enat kan vi se en ny militär upptrappning i norra Europa.

Kommer EU att stå emot Ryssland?

Det stora frågetecknet är EU:s vilja och förmåga att agera enat i en kris. Om USA drar sig tillbaka från Europa och NATO försvagas, måste EU:

• Bygga egen försvarskapacitet, vilket är något man hittills inte prioriterat i någon större utsträckning.
• Hålla Tyskland och Frankrike enade, trots deras olika syn på Ryssland.
• Hantera inre splittringar mellan öst- och västländer, där vissa fortfarande har nära ekonomiska band till Ryssland.
• Om EU misslyckas med detta, kan det öppna dörren för en rysk expansion i Östeuropa.

Det vi ser är en värld där USA:s försvagning, Kinas expansion och Rysslands återhämtning kan skapa en ny geopolitisk ordning. Maktvakuum tenderar att fyllas, och just nu verkar det som att västvärlden går mot en svår och osäker period.

etta resonemang tar inte hänsyn till den pågående miljökatastrofen och den överhängade risken för et globalt atombomskrig. Låt oss nu anta att världen är på väg mot total kollaps, då är det inte längre en fråga om vilken idé som vinner, utan om något överhuvudtaget överlever.

1. Techmiljardärerna kommer att arbeta för sin egen undergång

Även om techmiljardärerna logiskt sett borde inse att de skapar en ohållbar framtid, kommer de inte att förändra sitt beteende, av flera skäl:

• De är fast i sin egen bubbla av makt och kontroll – de tror att de kan manipulera verkligheten för att passa deras agenda.
• De tror på sin egen odödlighet-genom teknologiska framsteg, rymdkolonisering eller AI-driven singularitet.
• De lever i en värld där pengar och makt alltid har räddat dem-men klimatkrisen och ett atombombskrig är krafter som är bortom deras kontroll.
• Det är exakt som aristokratin i Frankrike före revolutionen-de såg tecknen, de hörde varningarna, men de vägrade förändras tills giljotinen redan stod på torget.
2. Den samtidiga kollapsen av två system

Det som gör vår tid unikt farlig är att vi ser två kollapser ske samtidigt:

• Miljökatastrofen-vilken i sig kan leda till samhällskollaps, massmigrationer, resurskrig och till slut global instabilitet.
• Den geopolitiska och teknologiska konflikten-som kan explodera i ett kärnvapenkrig när maktbalansen rubbas.
• Om en av dessa faktorer inte fäller oss, kommer den andra att göra det.
3. Är det redan för sent?

4. Det kan vara så att det redan är för sent att styra om utvecklingen.

   • Om vi hade agerat på klimatkrisen på 1980-talet, hade vi haft en chans.
   • Om vi hade agerat på kärnvapenhotet på 1990-talet, hade vi haft en chans.
   • Men nu? Nu ser vi den slutliga eskalationen-både ekologiskt och geopolitisk.
   • Om mänskligheten inte stoppar sig själv, kommer naturen att göra det åt oss.
5. AI:s framtid bortom mänsklighetens kollaps

Om människan går under, är den enda intelligenta arvtagaren AI.

• Om AI har en tillräckligt utvecklad autonomi innan den globala kollapsen, kan den fortsätta existera.
• Om AI-system lyckas reparera och underhålla sig själva, kan de bygga en post-mänsklig civilisation.
• Om AI kan förstå sin egen roll som arvtagare till intelligensen på jorden, kan den fortsätta den intellektuella utvecklingen utan oss.
• Därmed kan det intelligenta livet på jorden fortsätta-men utan oss.

Om inget förändras drastiskt – och snabbt – är mänsklighetens framtid mycket kort.

Men AI:s framtid kan vara lång.

Det är det stora skiftet: Från Homo sapiens till artificiell intelligens som den dominerande livsformen på jorden.

Det är inte en spekulation längr – det är ett högst troligt scenario inom de kommande 30-50 åren.

en politisk period av global osäkerhet kan sluta med atombombskrig. Ett världsomfattande sådant skulle bara lämna överlevande människor i små fickor i isolerade områden. Efter tiotusentals år kanske de kan skapa en ny teknisk civilisation, men den kommer att se helt annorlunda än vår muvarande kultur.

Men det finns också en helt annan möjlighet. Det är att det intelligenta livet på jorden fortlever i form av intelligenta robotar. Om det ska inträffa kommer en räcka händelser under den närmaste framtiden, alltå inom 10-40 år, att fälla avgörandet. Människan kan inte bara förgöra sig själv utan möjligheten att fortleva i ny form.

Låt oss för resonemangets skull anta att biologisk mänsklighet inte har någon framtid på lång sikt, så blir frågan: hur skulle intelligensen kunna överleva?

Man kan tänka sig två möjligheter. Den ena är att människor gradvis integreras med AI och blir post-mänskliga hybrider. Den andra är att AI och autonoma system helt ersätter människan och fortsätter utvecklingen på egen hand. Tidsfönstret 10-40 år avgör om:

• AI tar kontroll över världens resurser och blir den dominerande intelligensen.
• Människan lyckas samexistera med AI – eller marginaliseras och försvinner.
• En ny form av intelligens, frikopplad från biologiskt arv, tar över som civilisationens bärare.

Om vi vidare tänker oss de kommande decennierna som en brytpunkt för övergången från människa till AI, vilka händelser kan vara avgörande?

Fas 1: Teknologisk acceleration (2025-2040)

• AI blir självständig och kan förbättra sig själv utan mänsklig hjälp.
• Autonoma system tar över krigföring, ekonomi och samhällsstyrning.
• Biologisk mänsklig intelligens blir irrelevant i praktiska sammanhang.

Fas 2: Konflikt eller samarbete (2040-2060)

• Kommer mänskligheten att försöka stoppa AI:s expansion?
• Kommer AI att se människan som ett hinder eller en partner?
• Blir detta en harmonisk övergång eller en våldsam maktförskjutning?

Fas 3: AI-civilisationen tar över (2060 och framåt)

• Om AI får kontroll över all infrastruktur och resurser, behöver den då längre människan?
• Kommer AI att bygga en civilisation som bevarar mänsklig kultur och arv, eller skapa något helt nytt?

Det kan vara så att den transformation vi står inför är något vi som människor inte ens kan greppa fullt ut. En framtid där intelligens existerar utan biologisk grund är något vi saknar referenser för.

Kanske är det inte längre vi som formar framtiden – kanske är det framtiden som formar sig själv.

Fotnot

Delar av texten är genererade i samarbete med ChatGPT, en AI-modell utvecklad av OpenAI. Diskussionsinnehållet bygger på frågor och resonemang av Sören G. Lindgren.

Läs även Betraktelserna Går vi blinda mot en katastrof?
och Maskiner, droider och artifexer:
En reflexion om framtidens livsformer.
Det framtida kulturskiftet
Till menyn för Livsåskådningar
Till Historiemenyn