Historiens Fenix

webbsajt för historia och kultur

Du är här: >> Avdelning Livsåskådning >> Filosofi
Publicerad 2025-08-24
© 2025 Historiens Fenix

Alienationens acceleration efter andra världskriget

En studie av Sören G Lindgren

A

lienation har ofta betraktats som ett resultat av kapitalism, teknologi eller existentiell meningsförlust. Denna text föreslår en vidare tolkning: alienation kan accelerera när det biologiska jaget inte kan speglas i samhällets strukturer. Efter andra världskriget framträder denna mekanism tydligt, särskilt när man beaktar Hanna Arendts och Achille Mbembes analyser av totalitarism och postkoloniala maktlogiker.

Arendts perspektiv
Hanna Arendt
Hanna Arendt året hon gick bort. Bild Wikipedia.

Den tyska filosofen Hanna Arendt (1906-1975) visade hur totalitära system skapar en social värld där individens biologiska jag förväntas underordna sig ideologi och hierarki. Även efter krigets slut lever rester av denna logik kvar i byråkratier, utbildningssystem och normer:

  • Sociala roller prioriteras över individens behov och känslor.
  • Masker och anpassning blir nödvändiga för överlevnad och social acceptans.
  • Resultatet är en kollektiv förskjutning mellan inre känsla och yttre förväntningar.
Mbembes postkoloniala
Achille Mbembe
Achille Mbembe föddes i Kamerun men är verksam i Sydafrika. Bild Chanté Schatz, Wits University.

Den sydafrikanka filosofen Achille Mbembe visar hur koloniala maktstrukturer lämnar bestående logiker: människor reduceras till objekt, resurser eller arbetskraft. Efterkrigstiden globaliserade dessa logiker:

  • Individen formas av internationella institutioner, multinationella företag och teknologiska system.
  • Roll- och identitetskrav blir universella snarare än lokala.
  • Den inre klyvningen mellan biologiskt jag och socialt jag förstärks, vilket accelererar alienation.


Mekanismer för acceleration


Kombinationen av Arendts och Mbembes iakttagelser visar fyra centrala mekanismer:

  • Byråkratiska och hierarkiska strukturer – kvarlevor från koloniala och totalitära system.
  • Globalisering av normer – roller och identiteter blir standardiserade och ofta främmande för individen.
  • Trauma och existentiell stress – krig, massförflyttningar och psykologiska skador förstärker inre splittring.
  • Postkolonial förtingligande – individer blir objekt i system som inte speglar deras biologiska jag.
Konsekvenser

Den efterkrigstida individen möter en förstärkt klyvning mellan inre upplevelse och socialt krav.

Alienation blir mer systematisk, institutionell och global än tidigare.

Resonans, enligt Hartmut Rosa, blir svårare att uppnå, eftersom biologiskt jag sällan får återklang i yttre strukturer.

Slutsats

Alienationens acceleration efter andra världskriget kan förstås som en konsekvens av kvarvarande totalitära logiker (Arendt) och global postkolonial förtingligande (Mbembe). När individens biologiska jag inte återfinns i sociala, politiska och ekonomiska strukturer förstärks klyvningen, och alienation blir både mer omfattande och mer systematisk. Förståelsen av denna dynamik är central för att analysera efterkrigstidens samhällen, från politiska system till vardaglig existens.

Källor

Arendt, H. The Origins of Totalitarianism (1951)
Mbembe, A. Critique of Black Reason (2013)
Rosa, H. Resonanz. Eine Soziologie der Weltbeziehung (2016)
Lindgren, S. G. Alienationens två källor och Från Göbekli Tepe till Mbembe (2025)


Läs även de övriga artiklarna om alienering:
1) Alienationens två källor
2) Från Göbekli Tepe till Mbembe
3) Trygghetens pris – alienering