änniskans benägenhet att anpassa sig till gruppens normer – ibland till priset av det egna omdömet – är ett av våra mest grundläggande drag. I en tid då marknadskrafter och global kultur förefaller homogenisera våra värderingar, beteenden och konsumtionsmönster, uppstår frågan:
Är dagens kommersiella konformism en ny företeelse, eller blott ett uttryck för ett mycket gammalt, biologiskt arv?
Från babianflock till global marknad
Vi kan ana en rottråd tillbaka till vad vi kallar babianstadiet – en hypotetisk fas i människans evolutionära förhistoria då en marklevande primat levde i flock under starkt socialt tryck. Hon kan ha haft svans men fötter liknande människans.
I flocken utvecklades:
- Spegling: snabb anpassning till gruppens mimik, rörelsemönster och hotbeteende.
- Identitetsbärande signaler: position, roll, status – visade i kroppsspråk, röst och beteende.
- Överlevnadsanpassad konformism: den som inte följde med flocken riskerade isolering eller död.
Med detta som grund kan vi våga påstå att konformismen inte är ett nytt påfund, utan ett förintelektualiserat uttryck för djupt liggande överlevnadsstrategier.
Kommersialismens roll
Kommersialismen – särskilt i sin moderna, globaliserade form – fungerar som en ny sorts flock. Den erbjuder:
- Gemensamma referenser (varumärken, kulturella ikoner, trender).
- Belöning för imitation (status, likes, acceptans).
- Straff för avvikelse (exkludering, marginalisering).
Vi ser här hur babianflockens överlevnadsinstinkt får sin motsvarighet i marknadens logik. Att välja ”rätt” sneakers, app, tv-serie eller diet kan upplevas som något så mycket större än smak – det blir en identitetsmarkör.
Men till skillnad från lynchmobben, där individen förlorar sitt jag i den akuta affekten, handlar kommersialismens konformism mer om frivillig identitetsanpassning. Det är flockbeteende med bevarad självbild – även om självbilden själv är formad av flocken.
När konformismen blir pöbelvälde
Det finns dock tillfällen i historien då konformismens flockbeteende har tippat över i något mycket mer destruktivt. Ett tydligt exempel är bronsålderskollapsen runt 1200 f.Kr., där praktiskt taget alla stadsstater i östra Medelhavsområdet, från Grekland över Anatoien till Levanten, föll samman under kaos och våld. Den traditionella förklaringen talar om yttre anfall från de så kallade havsfolken, men nyare tolkningar – även presenterade i Historiens Fenix – pekar på att klimatförändringar och uteblivna regn kan ha lett till uteblivna skördar.
Eftersom det var templen som förvarade och distribuerade födan, bröt samhällsordningen samman när tillgången på mat upphörde. Befolkningens konformism – tidigare kanaliserad genom stenhård disciplin, religiösa ritualer, djup religiositet och offergåvor – omvandlades till pöbelvälde. Templen brändes först, sedan resten av staden.
Detta mönster upprepas i olika former genom historien – i Rom under senrepubliken, i medeltidens hungerår, under moderna svältkriser. När flockens trygghet bryts och ledarskapet inte längre förmår förse med mat eller mening, faller det civiliserade skalet av. Konformismen vänds inåt, blir aggressiv, destruktiv – en spegelbild av lynchmobbens psykologi.
Frågan är då: i vilken utsträckning gör kommersialismens konformism dagens människa till pöbel?
När marknaden bygger identitet genom konsumtion, och denna konsumtion avbryts eller störs – genom krig, kollaps eller klimatkris – kan en liknande dynamik triggas. Masspsykoser, hatstormar, våld mot syndabockar – allt detta kan tolkas som pöbelreaktioner i en kommersiellt betingad konform kultur.
Slutsats
Vi ser alltså att konformismen i kommersiella samhällen är ett barn av babianstadiet – en hypotetisk fas i människans evolutionära förhistoria då en marklevande primat levde i flock under starkt socialt tryck. Denna varelse, som möjligen levde för 16-14 miljoner år sedan, krävde för sin överlevnad – likt dagens babianer – anpassning, spegling och rangmedvetenhet.
Men när flocken mister sin struktur – när marknaden inte längre kan erbjuda tillhörighet, och tryggheten upplöses – då återstår bara ursprungsreflexen: raseri, sönderfall, pöbel.
Därför måste varje försök att förstå modern konformism börja i ett förståelse av vårt artursprung. Endast då kan vi skilja mellan de val vi själva gör – och de val som görs åt oss av evolutionens skuggor.
Läs även introduktionen till den nya vetenskapen Paleosociologi.
Till Historiemenyn
Till Huvudmenyn.