Den nya amerikanska utopismen

hellenismens Alexandria i Egypten på 200-talet f Kr skapades ett delvis nytt tänkande genom att grekisk filosofi mötte traditionella religioner som den fornegyptiska och den judiska, samtidigt som man protesterade mot en alltomfattande köpenskap (vi säger idag kommersialism). I hellenismens Alexandria fanns inget egentligt socialt tänkande utan den nya tänkandet var inriktat på individen. Genom olika mysterier kunde en levande människa redan i livet försäkra sig om ett liv efter döden.

Katolska kyrkan bekämpade detta nya tänkande genom att kalla det för kätteri och samlade allt under rubriken gnosticism. Falskt påstod man att de som genomgick mysteriet skulle återuppstå som Jesus, en gudom! I lärorna föddes man som vishetslärare, inte gudom!

Jag skrev år 2021 en artikel om vad jag kallade Det Stora Nejet i Historiens Fenix (Lindgren 2021) Där berättade jag att det nya tänkandet från hellenismens Alexandria fortlevde hos hantverksskråna genom medeltiden för att sedan fångas upp av bl a frimurarna när skråna försvann under början av nya tiden.

Det Stora Nejets tradition inspirerade sedan den franska revolutionen år 1789. Bland medlemmarna i dess radikala flygel, jakobiner kallade, föddes den tidiga, anarkistiska socialismen. Den inspirerade under det oroliga året 1848 till Det kommunistiska manifestet skrivet och publicerat av Marx och Engels. Marx kritiserade sedan de anarkistiska socialisterna, en kritik som fullföljdes av Lenin, som med sin bolsjevikiska enpartistat kom att ta död på socialismen som ett sociokulturellt nej.

Som ung konstnär hade Hitler stiftat bekantskap med Det Stora Nejets tradition och inledningen av Mein Kampf är präglad av detta tänkande. Men sedan sålde Hitler sig till det tyska storkapitalet, lät mörda sin vänsterflygel och gav sin antisemitism fritt spelrum. Därmed bidrog också han till den sociokulturella nej-traditionens död.

Italienska futurismen

Futurismo var en artistisk och social rörelse som uppstod i Italien i början av 1910-talet som en överraskande omtolkning av Det Stora Nejets tradition. Futurismen betonade fart, teknologi, ungdom och våld och dyrkade föremål som bilar, flygplan och den industrialiserade staden. Futurismen spreds till Sovjetunionen, England, Belgien m fl. Futuristerna tog i bruk alla möjliga medier som målning, skulptur, keramik, grafisk design, idustridesign, inredning, stadsplanering, mode, textilier, teater, film, litteratur, musik och t o m futuristiska maträtter.

Futurismens nyckelpersoner var italienarna Filippo Tommaso Marinetti, Umberto Boccioni, Carlo Carrā, Gino Severini, Giacomo Balla, Antonio Sant'Elia, Bruno Munari, Benedetta Cappa and Luigi Russolo; de sovjetryska konstnärerna ocn diktarna Natalia Goncharova, Velimir Khlebnikov, Igor Severjanin, David Burliuk, Aleksei Kruchenikh and Vladimir Majakovsky, i Belgien åter Jules Schmalzigaug and i Portugal Almada Negreiros.

Futurismen glorifierade modernitet och strävade i Italien att befria lamdet från dess tyngande förgångna. Futurismen inspirerades av kubismen och inspirerade i sin tur i Europa till en del Art Deco, konstruktivism, surrealism och Dada. (Källa Alchetron (https://alchetron.com/Futurism))

I 1920-talets Sovjetunionen var det Lenin som stödde den sovjetryska futurismen, som presenterade bl a ovanligt slagkraftiga affischer till leninismens stöd. Sedan under Stalin utdömdes futurismen som borgerlig och Andrej Zjdanov förkunnade en socialistisk realism, som förhärligade arbetet – och den nya tsaren, ordförande Stalin!

Det märkliga tycks inträffa att i dagens USA har futurismen kommit tillbaka som en utopism favoriserad av de nya techmiljardärerna. Den till synes bisarra fascistiska armhöjning som techmiljardären Elon Musk avslutade sitt tal vid president Trumps installation var som fascistisk hälsning felaktig och kan därför snarare ha varit avsett som hyllning till futurismen ideolog, Filippo Marinetti.

Techno-Optimism i USA

Idag är det dock inte Marinetti som entusiasmerar techmiljardärerna utan ett nytt utopiskt manifest med tydliga futuristiska drag. Det har formulerats av den amerikanska techmiljardären Marc Andreessen. I sitt "Techno-Optimist Manifesto" argumenterar Andreessen för att teknologisk utveckling är den primära drivkraften för mänskligt välstånd och att samhället bör omfamna obegränsad teknologisk tillväxt för att lösa globala utmaningar. Han menar att ekonomisk tillväxt är nödvändig för ett starkt samhälle och att teknologi är den enda pålitliga motorn för denna tillväxt (Andreessen 2023).

Denna techno-optimism delas av andra i Silicon Valley, där det finns en strävan att bygga nya, idealiska samhällen från grunden. I en artikel i The Atlantic beskrivs hur Silicon Valley länge har drömt om att skapa sina egna utopier, med visioner om städer byggda för att förkroppsliga deras teknologiska ideal (The Atlantic 2023).

Denna rörelse, ibland kallad ”effektiv accelerationism” (e/acc), förespråkar en snabb teknologisk utveckling som lösningen på mänsklighetens problem. Förespråkare anser att obegränsad teknologisk framsteg, särskilt inom artificiell intelligens, är nyckeln till att övervinna utmaningar som fattigdom och klimatförändringar.

Kritiker varnar dock för att denna form av utopism kan leda till oönskade konsekvenser. I en artikel i The Atlantic diskuteras begränsningarna med utopiska visioner och hur teknologiska förändringar kan medföra nya utmaningar snarare än att enbart erbjuda lösningar (The Atlantic 2024).

Techmiljardärernas påverkanssfär

Techmiljardärer som Elon Musk och Jeff Bezos har inte bara revolutionerat teknologin utan har även expanderat sin påverkan till andra områden, inklusive media. Deras ägande av stora medieplattformar ger dem möjlighet att forma den offentliga diskursen och främja sina utopiska visioner. Detta väcker frågor om mediekoncentration och objektivitet i rapporteringen.

Trumps utopism

I en klass för sig står president Donald Trumps utopiska version. Hans slagord har varit to make America great again. Därför har han döpt Mexikanska golfen till Amerikanska golfen och gjort anspråk på att Grönland och Kanada ska införlivas i USA. Men samtidigt har han satt in Elon Musk att demolera så mycket som möjligt av den amerikanska staten och dess myndigheter – målet är en enkel och effektiv stat. Men hur ska han lyckas driva in skattemedel till världens största försvarsmakt, om han inte kan ge avkall på att roffa åt sig Kanada, som knappast vill ansluta sig utan strider. Mycket pekar på att Trumps utopism kommer att krascha USA innan hans presidentskap tar slut.

Kritik och alternativa perspektiv

Den nya amerikanska utopismen möter också kritik från olika håll. Vissa menar att techmiljardärernas visioner kan leda till ökade klyftor i samhället och att deras inflytande hotar demokratin. Andra pekar på att deras projekt ibland kan vara verklighetsfrånvända och inte tar hänsyn till komplexiteten i sociala och ekonomiska system.

Techmiljardärernas ideologiska influenser

Intressant nog har populärkulturella verk, såsom J.R.R. Tolkiens ”Sagan om ringen”, fungerat som ideologiska kompasser för vissa techmiljardärer. Dessa verk erbjuder berättelser om makt, moral och samhällsstrukturer som kan influera deras visioner för framtiden. Detta illustrerar hur fiktion kan forma verkliga ideologier och ambitioner.

Framtidsperspektiv

Det återstår att se hur dessa utopiska strävanden kommer att påverka samhället på lång sikt. Kommer de att leda till en mer integrerad och teknologiskt avancerad värld, eller riskerar vi att skapa nya former av ojämlikhet och sociala utmaningar? Dialogen mellan techindustrin, politiska institutioner och allmänheten blir avgörande för att navigera dessa komplexa frågor.

Slutsats

Sammanfattningsvis representerar techmiljardärernas utopism en modern manifestation av ”Det Stora Nejet”, där teknologin ses som vägen till en idealisk framtid. Denna rörelse fyller det tomrum som uppstod efter tidigare utopiska projekts misslyckanden, men det återstår att se vilka konsekvenser denna teknologidrivna utopism kommer att få för samhället i stort.

Källor

Lindgren 2021: Sören G Lindgren: DET STORA NEJET. Den sociokulturella protestens historia. Historiens Fenix (https://www.hypertexter.se/StoraNejet.htm)
Andreessen 2023: Marc Andreessen: The Techno-Optimist Manifesto. a16z.com.
The Atlantic 2024: Silicon Valley's Dream Cities. Mars 2024
The Atlantic 2024: The Limits of Utopia. Maj 2024