Är man filosofiskt lagd upphör inte Big Bang att fascinera. Att denna händelser inträffade är ett faktum. Det har gått att räkna bakåt och komma fram till tidpunkten för alltings begynnelse i detta universum. Denna tidpunkt skulle vara 13,8 miljarder år tillbaka. Men hur denna händelse gick till är en hypotes, en gissning, dock något baserad på matematiska beräkningar. Att fullt ut förstå denna hypotes är det fascinerande.

I Dagens Nyheter av den 26 juni 2022 tar den filosofiskt lagda stjärnkrönikören Andrev Walden fram några aspekter på Big Bang. Han belyser det fenomenalt, ja verkligen fenomenalt snabba inflationsskedet på följande sätt:

”Vindruvans” snabba expansion har också fascinerat mig. För en normal tidsuppfattning är händelsen paradoxal: Först fanns det ingenting, sedan plötsligt fix och färdigt universums rum. Expansionens oerhörda hastighet hade hettat upp den energi, som bredde ut sig. Det var till en början mycket hett, miljoner grader.

Att döma av vad vi vet i dag var inflationen var en platt händelse: expansionen skedde horisontellt. Att det var rummet, som genom expansionen etablerades, kunde kanske tolkas som att Higgsfältet bredde ut sig och därmed gjorde det möjligt för materia att uppstå ur energi när rymden svalnade. Men den materia vi känner till, den ljusa materian, omfattar bara 20 procent av all materia. Den återstående 80 procenten är mörk materia.

Det är en rimlig tanke att föreslå att det var med mörk materia som universums rum, rymden, uppkom snabbare än blixten. Det har påvisats att mörk materia finns som moln runt galaxerna och gissningsvis också som ett slags broar som binder ihop knutpunkterna av galaxer och alltså ger universums märkliga rum ett slags struktur. Men att själva rymden också skulle bestå av mörk materia har inte famkastats.

Den oerhörda mängden mörk materia i universum gör det rimligt att anta att mörk materia består av olika slag av partiklar, alltså inte energi, utan just materiepartiklar. Det är mörk materia som verkligen tycks ha hämtat styrka av Higgsfältet.

Einstein fick det till att gravitationen var eller utlöstes av den krökning i rummet som varje himlakropp av upphov till där den roterade i sin bana genom rymden. Kvantfysiken hävdar graviationen förverkligas av partiklar, gravitroner kallade, som på något sätt genereras av ljus materia när den klumpas ihop. Den logiska slutsatsen är att varje människa har ett svagt gravitationsfält (och är troligen omgiven av ett moln av mörk materia).

Det mest fascinerande med den inflationstoeri, som lades fram av den unga amerikanska fysikern Alan Guth år 1981, är hans förslag att det skulle ha varit antigravitation som drev fram den oerhörda farten. I en liten och från början puckliknande koncentration av energi skulle det ha uppstått ett falskt vakuum som i sin tur utlöste antigravitationen (Guth 1981).

Nu är jag ingen naturvetare utan en filosof närmast inriktad på arkeosofi, så jag måste erkänna att jag inte förstår vad ett falskt vakuum består av. Kan det ha nullifierat energin som i ett försvar utlöste den negativa gravitationen? Denna är åter lätt att förstå. Det är frågan om en bortstötande kraft. Men det måste vara frågan om en oerhörd kraft när den kunde förverkliga ett universum inom långt mindre än bråkdelen av en sekund.

Nu har vi frågan om vad negativ gravitation skulle bestå av. Skulle det kunna vara detsamma som när ett rum imploderar och faller ihop? Då skulle man kunna tänka sig att det var negativ inflation som härskade i det inre av svarta hål. Det kan ju inte stämma. Där råder den mest fruktansvärda gravitation som krossar all materia tillbaka till energi.

Om kvantfysiken är riktig skulle antigravitationen bestå av gravitionella antipartiklar, alltså antigravitroner. Om gravitronerna är partiklar av mörk materia skulle de vara mycket små att de kan strömma som täta moln bl a genom atomer utan att störa elektronernas rotation. Det strömmande molnet av gravitroner skulle skapas av materien i dess omärkliga friktion med de små partiklarna som utgör rummet. Det finns hela tiden ett uppströmmande moln som vid en viss punkt vänder och blir nedströmmande kraft, just det vi upplever som gravitation. Det går säkert att leta upp invändning mot denna spekulation.

I princip borde den negativa gravitationen vara uppbygd av antigravitroner. Om Guths hypotes är riktig skulle de uppstå ur ren energi under vissa villkor (som ett falskt vakuum). Medan gravitationen anses vara en svag kraft, skulle antigravitationen inte vara det. Den skulle vara så stark att den kan ge upphov till ett helt universum på kortare tid än en blinkning. Därmed skulle den vara den kraftigaste kraften vi känner till.

En intressant möjlighet i detta spekulativa sammanhang är att om det var antigravitronerna som var den verkliga expansionsfaktorn under inflationsskedet så kunde de ha burit med sig Higgsenergin, som sedan förvandlades till partiklar vid nedkylningen. När energin gått ur antigravitronerna förvandlades de i sin tur av Higgspartiklarna till rumsuppbärande partiklar.

Det här är i dagens kunskspsläge spekulation. Men det är för intresserade av science fiction mumma. Som Andrev Walden framhåller upprepade gånger i sin krönika går det inte att färdas snabbare än ljuset i vårt etablerade universum. Även med kärnkraft som drivmedel skulle det ta för lång tid för en rymdfarkost att färdas fram och tillbaka mellan stjärnorna. Annorlunda skulle det förhålla sig med ett rymdskepp som drevs av antigravitroner. Det borde kunna nå en hastsighet många gånger ljusets, vilket skulle förkorta färderna, som dock skulle bli relativt långa eftersom skedena av acceleration och nedbromsning i alla fall skulle ta tid.

Men först måste vi få veta vad gravitation är, sedan om det verkligen finns antigravitation. Om det sistnämnda existerar hur skulle den teknik se ut som skulle använda den till drivkraft för rymdskepp. Det är frågan om ett forskningsarbete som skulle pågå under generationer.

Till Kulturmenyn
Till Huvudmenyn.

Referenser

Guth 1981: Alan H. Guth: Inflationary universe: A possible solution to the horizon and flatness problems. Phys. Rev. D 23, 347 - Published 15 January 1981.
Walden 2022: Andrev Walden: Om du tycker att inflationen är hög skulle du se ett nyfött unuversum. Dagens Nyheters Ledarsida 2022-06-26.